Psykodynamisk terapi anses idag otillräckligt “evidensbaserad”. Man begär objektiva och tillförlitliga jämförelser mellan olika terapimetoder. Som sagt, jag respekterar den uppfattningen: utomstående kan ju inte ha tilltro till en metod som de inte själva arbetar med. Dessutom kan systematisk forskning hjälpa terapeuter att utvecklas!

Men: psykoterapi är svårt att utvärdera. Effekterna mäts inte med blodtrycksmanschett eller röntgen. Det som sker under en terapi är svårt att beskriva för en utomstående. Inför mitt projekt sökte jag värdera mammans och babyns hälsa så allsidigt som möjligt.

  • Mor-barn-relationen: “Parent-Infant Global Assessment Scale” (PIR-GAS) har skapats av Zero-to-Three, en organisation som stöder forskning om spädbarns psykiska hälsa.
  • Barnets fungerande: mamman fick skatta på formuläret “Age and Stages Questionnaire: Social-Emotional” (ASQ:SE).
  • Samspelet: videofilmades och bedömdes med “Emotional Availability Scale” (EAS).
  • Mammans psykiska välmående: depression (Edinburgh Postnatal Depression Scale; EPDS), stress (Swedish Parental Stress Questionnaire; SPSQ) och allmänna psykiska besvär (Symptom Check List; SCL-90).

De här mätmetoderna borde ge en allsidig bild av hur de tre “patienterna” fungerade: mamma, barnet och relationen. 2005 påbörjade jag en ”randomiserad kontrollerad studie” (RCT) som resulterade i en avhandling ”Baby worries – a randomized controlled trial of mother-infant psychoanalysis”. Jag disputerade på den i april 2010.

Du kan ladda ner studien på Karolinska Institutets hemsida.

Du kan också gå till nästa sida för en sammanfattning av studiens upplägg och resultat.